HON SA JA!
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Alltså… vissa fotograferingar glömmer man bara aldrig. Det här var en sådan. Ett pirrigt, nervöst, känslosamt och helt magiskt frieri nere vid stranden där exakt allt kändes som taget ur en film.⠀⠀⠀⠀⠀⠀
När han hörde av sig till mig hade han redan bestämt sig. Han ville fria — och han ville att allt skulle kännas genuint, avslappnat och som dem. Planen? Att gömma hela frieriet bakom en vanlig parfotografering för att hålla det hemligt in i sista sekund. Och ärligt talat, jag tror aldrig jag har varit så nervös inför en fotografering i hela mitt liv, haha.⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Vi möttes nere vid havet precis innan solnedgången. Vinden blåste mjukt längs stranden, vågorna slog mot land och himlen började sakta skifta i de där magiska kvällsfärgerna. Allt såg så lugnt ut på utsidan — medan både jag och han gick runt med fjärilar som totalt tagit över hela kroppen.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Och så hände det. Mitt bland skratt, bara fötter i sanden och händer som höll varandra lite extra hårt, stannade han upp. Tog ett djupt andetag. Gick ner på knä. Och hennes reaktion? Ren och skär chock följt av lyckotårar, skratt och det där självklara ja:et.⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Det är så svårt att beskriva känslan i sådana stunder. Tiden går liksom långsammare för en sekund och allt man känner är hur otroligt fint det är att få bevittna två människor välja varandra. På riktigt. Efteråt sprang vi längs vattenkanten medan solen försvann ner bakom horisonten och de fick landa i sitt alldeles nya kapitel som nyförlovade. Och jag? Jag stod bakom kameran med lyckorus upp till öronen och försökte förstå hur det här ens kan få vara mitt jobb ibland.